Morgonfunderingar
Vaknade inte för så länge sen & undrade vad det var för fel. Kändes inte helt rätt men det tog inte lång tid förräns jag insåg att det var trycket mot bröstet som gjorde det. Är inte så ovanligt nu, känns mer som om jag skulle blivit förvånad om jag vaknat utan det. Dom senaste veckorna har inte varit mina favoriter bland det här året. Ångest och nedstämdhet varje dag, orkeslös, matt..Så ser en vanlig morgon ut..Och så ska man gå till jobbet & prestera bäst, klarar inte av en enda liten motgång för då tycker jag genast att jag är sjukt dålig och att jag inte ansträngde mig tillräckligt mkt för att göra mitt bästa..och så späs ångesten på.
En motgång utan dess like och som jag kämpat. I flera månader men tills slut orkar man inte mera..och jag är snart där jag var för några år sen om jag inte gör något åt saken. Jag vill, vill inte, vill, vill inte. Men för helvete rent ut sagt, kan jag inte bara få bestämma över mig själv?! Försvinn och kom aldrig mer tillbaka, du gör mitt liv till ett litet helvete.
En viss sak den senaste veckan har inte precis lättat på trycket, snarare lagt på ett par ton och jag kan för mitt liv inte förstå varför?! För ett år sen hade jag gjort och reagerat precis tvärtom men denna gången vet jag med mig själv att jag gjort rätt, men tydligen räcker det inte till!
Från det ena till det andra blir det lite fest ikväll, kan vara skönt att ha kul och glömma för några timmar. Ska bli hur skönt som helst att umgås med mina finaste vänner som verkligen alltid är där och ställer upp. Vet inte vad jag skulle gjort utan dom!
En tanke till min älskling också..JAG ÄLSKAR DIG!
